2006-09-18 Ruhpolding

måndag 18 september, 2006 0 kommentarer

Det är helt otroligt, jag orkade släpa mig fram mig till stolen framför datorn och hasa mig upp till tangentbordet, för att skriva några rader. Efter denna fruktansvärda tunga första vecka, här nere i Ruhpolding, trodde jag inte att jag skulle leva. Wolfgang har än en gång lyckas att ta oss mot nya höjder när det gäller träning. Och mitt upp i detta slit är jag i bra form!?
Solen skiner och varma dagar gör livet här nere i södra tyskland, riktigt trevliga. Vardagen är den samma här som hemma och vi lever bara för att träna, äta och sova. Men vad mer kan man begära.
Fyra pass kvar till några dagar riktig vila. Jag längtar..

Inga kommentarer

Comments for this entry are closed at this time.